Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Vill inte se skräckfilmer. Är rädd att jag ska få någon galen idé.

Jag ser inte heller skräckfilm. Kanske pinsamt att erkänna men senaste gången, som jag såg skräckfilm, kunde jag knappt sova på kvällen sen. Vissa obehagliga scener spelades upp i huvudet om och om igen.

En psykolog sa att de som gillar skräckfilmer bär på mycket aggressivitet.

Jag saknar din gamla avatar Geta! Zeke Varg med röd nos var rolig.

Min farligaste vanföreställning var när jag trodde att jag var Gud. Det var i den första psykosen. Då gjorde jag mycket tok och en del farliga grejer. I min senaste psykos var jag övertygad om att jag själv skulle bli mördad. Men jag klarade mig ganska bra. Blev inlagd i den värsta fasen dock.

Cosmos,

Min gamla avatar var en katt.

Jag har blåst upp mig själv till en övermänniska i psykosen. Att jag kunde ha ihjäl människor bara genom att vifta med handen. Fast jag hade inga tankar på att skada någon förutom fientliga agenter.

Har nästan inga vanföreställningar längre. Men nu när jag idag tackade "ja" till promenadgruppen på Fredag, då började jag bli rädd för folk där om dom har kniv på sig och är instabila. Fast det tror jag är paranoia.

Geta wrote: ↑08 Jun 2021, 19:09 Cosmos,

Min gamla avatar var en katt.

Ok, tyckte det var en glad varg. Där ser man!

Geta wrote: ↑08 Jun 2021, 19:09 Cosmos,

Min gamla avatar var en katt.

Ja! Katten Sylvester från serien Tweety and Sylvester. På svenska Pip och Sylvester, fanns med i serietidningen Daffy när jag var barn.

Jag får ofta tankar om två rivaliserande agentorganisationer, "I" och "O". Ett möjligt scenario är att en helt oskyldig människa blir utpekad av mina röster och att jag blir tillsagd att skada eller döda personen. Men det låter inte så troligt. Hoppas jag i alla fall. Jag blir mest rädd och inte aggressiv när jag mår dåligt.

Rädsla kan vara en stark drivkraft att försvara sig mot det man felaktigt upplever i paranoia och vanföreställningar.