Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Jag ringde jourhavande präst, men det gav mig inte så mycket. De gör så gott de kan, men det passade inte mig.

Jag har gått i psykologterapi i ca 10 år, samt KBT-terapi i ca 1 år.

Berätta gärna mer om "psykologterapin" du gick i. Hjälpte den dig?

Ja, jag gick som mest varje dag när jag var inlagd, annars 1-2 ggr per vecka. Pratade mest allmänt om vad som hänt, vad jag gjort o hur jag tänkte. Min psykolog blev ibland rädd, jag sa att jag skulle bli självmordsbombare o sånt. Jag var väldigt arg då o mordhotade folk o sånt.

Det hjälpte väl något att få prata av sig lite. Jag var väldigt ensam under den tiden. Sen fick jag göra en massa tester o sånt.

När får man terapi egentligen?

Klankedinken wrote: ↑27 Nov 2021, 09:59 När får man terapi egentligen?

Jag fick träffa en psykolog ganska snabbt efter att mina föräldrar tog mig till psyk när jag var 17 år. Först samtal med psykläkare, o fick testa ett par mediciner, o sen samtal.

Jag antar att jag anses som obotlig av vården. Men det är helt rätt av dem att prioritera yngre som nyligen insjuknat. Men jag känner ofta att jag skulle behöva prata av mig. Får nöja mig med att skriva av mig här.

Jag saknar också min samtalsterapeut som jag hade i många år.

Jag skrev ett brev hem till min f.d. psykolog o sa att jag skämdes för hur jag uttryckte mig o betedde mig under perioden jag gick i samtalsterapi.

Jag förstår inte att min psykoterapeut hade tålamod med mig i så många år
men det var ju hennes levebröd. Hon blev besviken, när jag inte blev frisk
från schizofrenin. Det var då som Barbro Sandin var i farten. Hon ska ha
botat minst en person med schizofreni.

har man riktig schizofreni är den permanent.. men man kan stärka sitt psyke på olika sätt tror jag!

Jag ringer till akutenheten när jag mår dåligt. Skönt att få prata av sig och även få veta att man är välkommen upp till dem. Ett litet samtal kan vara livräddande, bokstavligt talat.