Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Och vad är ni oroliga för??
Själv är jag mest rädd för att bli ännu mer ensam än jag är... har egentligen inga direkta vänner. Jag hade en men vi har kommit ifrån varandra. Sedan är jag rädd för att inte kunna klara mig själv. Har nu ingen hjälp med boendestöd eller nåt sånt nu men jag inser mer o mer att det kommer bli ohållbart för mig. Har igångsättning svårigheter. Har jätte svårt att komma igång o städa, diska, mm. Sedan har jag svår hjärntrötthet så att jag blir fort utmattad för lite o ingenting.

Jag känner igen mig i det du skriver. Vet vad jag är mest rädd för. Att förlora pappa

Fantasio-- ja jag förstår det .Det är jag också rädd för att förlora närstående. Som mor o far. Jag har haft mycket hjälp o stöd av min mor..

Jag är rädd för att jag inte ska få va med.

Jag har alltid varit i zon för att jag gör för lite och folk som inte tolererar det vill kasta ut mig.

Börjar få känningar av det nu.

Det är synd om mig.

Om jag bara fick göra som jag ville och inte bli kritiserad

Jag platsar inte heller någonstans.

Kollade på skolfoton från gymnasiet.. Dom var ute efter mig då.. Ser ut som jag blev mobbad andra året och sen bytte jag skola

Ja, jag tror det här min sista jul.

Rädd. Att jag inte kan komma tillbaka igen.

Pallet funkar inte. Kan knappt koka ägg. Fick fråga hur man gör.

För flera år sedan på en arbetsplats visste jag inte hur man brygger kaffe.

Geta,

Om det är någon tröst har jag bryggt kaffe kanske en gång i mitt liv och då var jag typ 7 år. Mamma var sjuk och jag ville överraska henne med kaffe. Det blev för starkt men hon drack det ändå.

Geta wrote: ↑22 Dec 2021, 13:42 För flera år sedan på en arbetsplats visste jag inte hur man brygger kaffe.

Du är inte ensam!

I akut psykis är hjärnan som kaputt. Min har dock återhämtar sig hyfsat, fast minnet är inget vidare....men för olika saker. Ansiktsigenkänningsminnet är typ 3%. Andra minnessorter är bättre.