Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Abilify verkar kunna göra ett ordentligt lyft för vissa!

Ja, riktigt glad för det.

Fantasio wrote: ↑16 Nov 2021, 00:59 Jag postar i denna tråd, då jag ej hittar den jag egentligen vill posta i. Jag ska kanske bli kontaktperson åt en vän. Främst lördagar, men då sover jag bort halva dagen, Hur jobbigt kan det vara att gå kanske två kilometer till min klient? Jag är lat och passar kanske inte som kp.

Jag får dåligt samvete att jag inte varit mer hos min kompis. Efter slutet på augusti har jag bara varit där en gång. Han ringde mig på nyårsafton för att prata bort en stund. Blir jag kontaktperson måste jag ta mig i kragen. Ett fotsteg i taget så är man snart där, hemma hos honom. Jag behöver ju inte gå till mötesplatsen varje vardag, jag kan ju gå till honom istället. Jag skulle vilja ringa honom, men ringer endast i undantagsfall efter klockan nio.

Började arbeta tidigt. På sommarlovet första gången, jobbade i pappersmassafabrik i tre veckor och i sjukhusets trädgård när jag var 15. Sen fick jag fast heltidsjobb på hemköp när jag var 16. Sen har jag även arbetat som pressfotograf, städare och växtskötare. Det är de jobb jag haft. Jag har även jobbat på café och brödbutik. Det var ett deltidsjobb. Säkert också nåt mer som jag glömt nu...

Fick du behålla hela inkomsten själv, när du var så ung, memphis?

Nej. Jag fick betala hemma. Kanske inte så mycket för mat och husrum men för mig var det mycket.

Min ekonomi var mycket god när jag arbetade. Nu har jag en ynklig pension som täcker det mest basala.

Som jag ångrar att jag tackade ja till sysselsättning. Det var nästa sju bortkastade år. Dessutom fick vi en ny chef som visade sig vara ogin och körde med kollektiv bestraffning. Som att vi inte fick gå hem kanske tio minuter tidigare för att någon svinat ned toalettstolen. Eller när vi föstes in i lunchrummet och ingen släpptes därifrån om inte de som flyttat på några skåp i omklädningsrummet trädde fram. Honom gillade jag aldrig.

Fantasio wrote: ↑13 Jan 2022, 23:48 Min ekonomi var mycket god när jag arbetade. Nu har jag en ynklig pension som täcker det mest basala.

Din inkomst räcker ju till lyxklockor.

Ja. Det är jag tacksam för. Klockan är ett smycke för mig. men vill inte nalla av sparkontot där jag har en (hemlig) slant.

Har haft en anställning hos samma kund i cirka 1,5 år nu. Hoppas det kommer att flyta på.

Den längsta sammanhängande perioden i mitt liv var när jag hade mitt andra och sista arbete. Som jag saknar de sorglösa dagarna. Jag vill resa tillbaka i tiden.