Dikt
Moderator: Moderator 1
Re: Dikt
Min fina lilla. Vän. Mitt ljus i Västerbottens tallskog när vi lekte mörkergömme. Traktorn vi körde och grustaget som vi lekte i, tog upp lera och gjorde skulpturer. Alltid så fin, glad, snäll. Höskullen vi hoppade i och när vi sov ute på lägdan sommarnätter när solen aldrig gick ner. Ditt stora leende och din rara fina själ. Så obegriperligt, att du inte finns mer. Mördad. Av din man, make och far till dina barn. Kan livet bli jävligare? Och barnen.....
Kojorna vi byggde, logdanserna när vi bara var små flickor - bland alla andra lika mycket värda. Så stora och kloka så små.
In i idyllen tränger ondskan. Och där kommer den förbli. I våra hjärtan är DU alltid du. Världens finaste tjej.
Kojorna vi byggde, logdanserna när vi bara var små flickor - bland alla andra lika mycket värda. Så stora och kloka så små.
In i idyllen tränger ondskan. Och där kommer den förbli. I våra hjärtan är DU alltid du. Världens finaste tjej.