Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Svårt deprimerade blev friska av fem dagars intensivbehandling

Helsingborgsläkaren Viktor Fabri är både skeptisk och imponerad efter tre veckor på Stanforduniversitetet i USA. Studier med svårt psykiskt sjuka patienter som fått magnetterapi ger resultat som han knappt vågar tro på.


Det är för tidigt att säga om de metoder Stanford tagit fram är så effektiva som det verkar. Men läkaren Viktor Fabri är imponerad. ”Studierna har rönt väldigt stor uppmärksamhet internationellt”, säger han.
Bild: Privat

– I första studien 2020 blev 19 av 20 svårbehandlade patienter friska eller nästan friska på fem dagar. Det är hisnande resultat. Väldigt, väldigt lovande, säger Viktor Fabri.

Sedan 2019 har psykiskt sjuka patienter kunnat få magnetterapi (rTMS) på de psykiatriska avdelningarna i Lund och Helsingborg, något HD och Sydsvenskan berättat om tidigare. Bland annat skrev vi om en patient som blev fri från 25 år med ångest.

Behandlingen sätts in när primärvårdens psykoterapi och antidepressiva medicinering inte fungerar. Magnetterapin ges parallellt med klassisk ECT (elterapi), men är ett mildare alternativ och ger färre biverkningar.

Nyligen kom ST-läkaren Viktor Fabri hem från Kalifornien, där han under tre veckor deltagit i behandlingarna på Stanforduniversitetet.

Med sig har han möten med både forskare och patienter – och forskningsresultat som är lite för bra för att han helt ska våga tro på dem. Det behövs större studier för att de ska bli helt tillförlitliga, förklarar läkaren. Man kan inte bortse från placeboeffekter – att patienten känner sig frisk bara av att ha fått hjälp på ett ansett universitet.

Men resultaten är ändå mycket intressanta. En studie på 40 patienter 2022 fick stoppas, eftersom de behandlade patienterna fick så goda resultat att det var oetiskt att inte ge kontrollgruppen samma behandling.


I Helsingborg får patienten en tracker i pannan, som hjälper magnetmaskinen att orientera sig i hjärnan. Sedan behandlas frontalloben på vänster sida av hjärnan.
Bild: Emil Langvad

I Helsingborg och Lund får patienter normalt magnetterapi en gång om dagen i 20 dagar. På röntgenbilder mäter läkarna sig fram till den punkt i hjärnan som är extra viktig vid depression. Här ska behandlingen sättas in.

På Stanford blandas psykiatri med datavetenskap och radiologi. Här får patienterna istället behandling tio gånger om dagen i fem dagar. Med hjälp av funktionell MR (magnetresonanstomografi, ofta felaktigt kallat magnetröntgen) kan man undersöka patientens hjärnaktivitet och hitta en individuell behandlingspunkt.

Enkelt förklarat kan man säga att man letar upp roten till det onda i en sjuk människas hjärna. Här sätts intensivbehandlingen in.

Viktor Fabri tror att man i framtiden kommer att blanda psykiatri med annan kunskap, på samma sätt som i den somatiska vården. I Helsingborg har en studie gjorts med samma inriktning som den amerikanska. Patienterna behandlades sju gånger om dagen i fem dagar, men utan hjälp av MR. Resultaten från den studien är ännu inte publicerade.

Läkaren Viktor Fabri är hoppfull om att de psykiatriska behandlingsmodellerna kommer att förändras i framtiden.

– Min resa gav en inblick i vad som händer vid frontlinjen. Detta kan bli ett paradigmskifte, säger han.

Läs mer
• Hon var en av de första i magnetmaskinen – efter 25 år med ångest
• Magnetpulser mot huvudet hjälper deprimerade: ”Vi kan styra hjärnan från utsidan”
• Maskin för dryg miljon ska ”bygga om hjärnan” hos deprimerade