Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Jag är nog för konstig i huvudet för att ha ett förhållande. Känns som mina tidigare förhållanden lever kvar i mig trots att de är slut sedan länge. Jag är inte typen som bara kan avsluta och gå vidare. Rent praktiskt kan jag ju gå vidare, men frågan är hur lyckat det är med en förstörd hjärna. Sen har jag ju mina energiproblem på detta också. Det är skit helt enkelt.

Jag funkar inte i förhållanden. Jag bryr mig inte tillräckligt om den jag är tillsammans med. Jag har bara haft två riktiga förhållanden, o inget har varat ens ett år.

Sen skulle jag aldrig klara av att bo ihop med någon, har bott ihop typ två veckor o jag det gick mig på nerverna. Inte för att det var nått fel på henne, men jag måste ha min ensamtid större delen av dagen.

Dessutom är jag asexuell sen ca 3 år tillbaka.

Zoidar wrote: ↑07 Feb 2024, 22:16 Jag är nog för konstig i huvudet för att ha ett förhållande.

Jag försöker dölja så mycket som möjligt hur konstig jag är. Masking kallas det tydligen. Väldigt påfrestande och energikrävande. Ibland undrar jag vad jag har gett mig in på genom att leva ihop med min sambo. Vi har varit tillsammans i fem år. Men jag tycker om honom. Vet dock inte vad han ser hos mig.

Tror man kan vara rätt konstig och ändå ha ett förhållande. Ser till mig själv.
Rätt som det är klickar det.

Krokus wrote: ↑08 Feb 2024, 07:19 Jag försöker dölja så mycket som möjligt hur konstig jag är. Masking kallas det tydligen. Väldigt påfrestande och energikrävande. Ibland undrar jag vad jag har gett mig in på genom att leva ihop med min sambo. Vi har varit tillsammans i fem år. Men jag tycker om honom. Vet dock inte vad han ser hos mig.

Att du inte upphöjer dig själv i förhållandet är säkert en sak han uppskattar.

Zoidar,
Jag fattar ingenting. Förlåt! Skulle du kunna omformulera dig?

Krokus wrote: ↑08 Feb 2024, 11:20 Zoidar,
Jag fattar ingenting. Förlåt! Skulle du kunna omformulera dig?

Menar om du sagt att du förstår precis varför han vill vara ihop med dig, för du är så bra, då tyder det på narcisism. Att inte veta varför någon vill vara ihop med en innebär att man inte sätter sig själv som bättre än sin partner. Det är något bra. Om du förstår vad jag menar? Kan iof vara så att man har mindervärdeskomplex, men det är en annan fråga.

1Dave wrote: ↑08 Feb 2024, 09:24 Tror man kan vara rätt konstig och ändå ha ett förhållande. Ser till mig själv.
Rätt som det är klickar det.

Får väl hoppas något klickar snart då?

Ja ok, då fattar jag!

1Dave wrote: ↑08 Feb 2024, 09:24 Tror man kan vara rätt konstig och ändå ha ett förhållande. Ser till mig själv.
Rätt som det är klickar det.

Det ger hopp!

memphis wrote: ↑30 Apr 2024, 16:59

1Dave wrote: ↑08 Feb 2024, 09:24 Tror man kan vara rätt konstig och ändå ha ett förhållande. Ser till mig själv.
Rätt som det är klickar det.

Det ger hopp!

Jag tror inte att 1Dave är så konstig. Han klarar av både jobb och familj och dessutom har han intressen på fritiden. Han och hans fru fixade en resa till USA i höstas. Det tyder på förmågor.

Tack Geta! Det har dock varit lite omtumlande att bli förälder. Kändes som jag var nära att gå in i psykos igen. Eller alltså idag tex är det bra. Men är lite vaksam.

Vill inte avskräcka med inlägget, detta är det bästa som hänt mig. Hoppas alla på viska som har tankar på att träffa nån lyckas