Dessa två bilder är metaforer kring vad jag har tänkt kring den psykiska hälsan idag, trots att jag har dessa friskfaktorer klart för mig så kan jag ändå inte förstå vad som saknas i livet. Kommer till en viss gräns, men sedan tar det stopp. Egentligen kanske man ska vända sig till den antropologiska rörelsen, men då är risken stor att det blir religion av det hela? Det finns inget inom filosofin som har svaret, för i det här fallet blir det bara fortsatta frågor. Det är knepigt detta, när man borde utveckla detta inför en terapeut, men då blir det bara en psykiatrisk spörsmål, och har troligen lämnat detta fack bakom mig?
