Page 4 of 5

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 01 Jul 2021, 18:25
by Zoidar
Du behöver något du brinner för som du ser fram emot.

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 03:57
by wasp
Har varit djupt deprimerad. Länge sedan nu, men att lämna en av landets mest prestigefyllda utbildningar bakom sig och söka sjukbidrag (sjukersättning numera), var så förnedrande och genant.

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 10:19
by Geta
Har också varit djupt deprimerad. Det var när jag gick
sjukvårdsbiträdesutbildning som 18-åring. Sedan var jag
nedstämd i minst 20 år.

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 10:54
by Klankedinken
Jag är mest ledsen.. bär på mycket elände.

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 10:56
by Krokus
En bekant sa: "Ångest är framtiden medan depression är dåtiden".

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 10:58
by Klankedinken
Har nästan ingen ångest.. Tar problemen som dom kommer även om det bubblar upp mycket.. Jag brukar gå på affärn och va öppen för intryck, det ger mig nog med stimuli för att hålla mig sysselsatt!

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 12:44
by Geta
Har inte heller mycket ångest men är lite nedstämd på grund av
alla mina funktionshinder. Ser dåligt, går dåligt....

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 12:47
by Klankedinken
Jag sitter i en knipa nu. Jag har inte insett hur mycket förstörelse jag har fått efter att jag umgåtts med en särskild person.. Han har autism, adhd, depression, psykos och personalen tyckte jag skulle umgås med honom.. Idag vill jag bara glömma all tid jag haft med honom för det var totalt slöseri.. Han har extremt litet behov av kontakt med människor och han har berättat att han har starka sociapatiska drag.. Man kan känna att han är känslokall.

Det har förstört mig på insidan men jag har valt att va med honom vid ett tillfälle bara för att ha någon.. Det kan väl inte va värre, antog jag.. Idag vet jag bättre.

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 12:58
by Geta
Det är lätt att komma i dåligt sällskap.

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 13:03
by Klankedinken
Mmm.. problemet är att jag känner en stor sorgsenhet för all energi jag lagt ner på den relationen och inte fått något tillbaka.. han är inte en sån som bryr sig om andras känslor.. han är känslokall och bryr sig bara om fakta.. Det kan ligga ganska mycket bakom varför jag mår som jag gör idag.. Har lite svårt att närma mig människor.. känner mig svag eller otillräcklig. Ungefär som jag trodde han kände men jag vill i alla fall inte stanna kvar i det så som han gör..

Allt positivt jag gjort och försökt lyfta honom med har varit som att hälla i ett svart hål. Därför är jag idag ganska utmattad på det viset.

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 13:03
by Krokus
Klankedinken wrote: 30 Jul 2021, 12:47 Han har extremt litet behov av kontakt med människor och han har berättat att han har starka sociapatiska drag.. Man kan känna att han är känslokall.
Usch! Vilka slags sociopatiska drag har han?

Jag råkade ut för en helknäpp tjej för några år sedan, skulle inte förvåna mig om hon egentligen har någon personlighetsstörning åt det narcissistiska hållet. Hon var farlig! Ute efter att skada mig så mycket som möjligt.

Re: Har aldrig varit deprimerad

Posted: 30 Jul 2021, 13:07
by Klankedinken
Det som är problemet med honom är att han inte validerar dig som människa.. Alla dina erfarenheter dina känslor och dina upplevelser. Allt är ovidkommande för honom. Så relationen har varit ett ständigt fokus på fakta och förståelse för olika teorier.. Det har lämnat mycket att önska..
Som sagt, han behöver inte mänsklig kontakt på samma vis som jag gör, därför undviker jag honom nu och vill inte träffa honom igen..

De sociopatiska kan av fel utan det är mer att han inte är öppen för en känslomässig relation. Allt är regler och teorier, precis som vid autism. Alldeles för lite empati för att kunna ha normala relationer.. han har sagt vid tillfälle att han inte behöver relationer och skulle klara sig utan. Det har jag tagit fasta vid och säger att jag inte vill träffas när han frågar.. För det spelar ändå ingen roll om jag försöker muntra upp honom för han bryr sig inte om det..

Det blir väldigt destruktivt för mig.