Att titta ned i backen

[Geta]

Jag antar att de människor som jag möter på gatan inte har en aning om att
jag har en psykisk sjukdom. Försöker inte utmärka mig. Därför ser jag upp,
när jag går på gator. Har ingen orsak att skämmas.

[Fantasio]

Jag blir alltid negativt särbehandlad. Det är på grund av mitt utseende och mitt dåliga självförtroende. Tror jag skrev häromdagen om att jag fick frågan om jag druckit under dagen på Systembolaget. Ser man ut som skrutt blir man behandlad som skrutt.

[Swesanne]

Jag tittar ofta ned, men det beror på att jag vill se var jag sätter fötterna.

[Fantasio]

Jag lever som i en bubbla, min alldeles egna privata sfär och ve den som gör intrång i den. Jag och andra människor går inte ihop, bland annat därför jag saknar flickvän.

[Nobel]

Tittar alltid ner i backen, har blivit professionell på gamnacke. Innan hade jag det för att jag läste mycket, nu har det blivit så för att jag vill undvika människor och ögonkontakt. Är ärrad för livet med paranoia, hoppas dock att det blir bättre med tiden. Min kutrygg har blivit bättre sedan jag började att träna

[Geta]

Jag tittar inte direkt på människor som jag möter på gatan.

[Cosmos]

Jag brukar iaf hälsa på grannarna när jag tvingar upp huvudet eller lyfter ögonen och ögonbrynen. Måste se helt vansinnig ut.

[Koi]

Bristande ögonkontakt säger läkaren.

Tittar bara på dem som inte kan läsa tankar.

[Luusje]

För det mesta tittar jag lite ner och är i mina tankar, men när jag möter folk söker jag ögonkontakt och vill gärna hälsa. Så gör man i de flesta andra länder tror jag, men inte i Sverige. Man kan gå förbi en utan att ge ett enda tecken på att den andra finns. För mig känns det riktigt ledsamt fortfarande varje gång. Som att hela jag blir nekat.

[Geta]

Jag brukar i regel inte hälsa på folk som jag inte känner.

[1Dave]

Går mkt med blicken sänkt. Tycker det är lite jobbigt att befinna sig ute och i blickfånget.

[Fantasio]

Är det av skam och/eller dåligt självförtroende vi ej höjer blicken? Jag skulle tro både och.