Att börja på daglig verksamhet - Obekvämt?
Posted: 09 Jun 2021, 10:17
Jag trivs superbra på min dagliga verksamhet, med stor frihet att man kan pyssla med vad man vill o umgås med andra. Men när jag var på studiebesök år 2005 så tänkte jag typ; -Aldrig att jag skulle vara på ett sånt här ställe! Då fick jag gå kurser, arbetsträna o i värsta fall bara gå hemma istället.
Sen 2008 började jag ändå motvilligt på den dagliga verksamheten o tänkte; -Jaha, så hamnade man här ändå. Då var det inte kul, då fick jag stå o packa skruvar, vika valsedlar eller spika bikupor. Sen gick jag över till hantverksdelen o det blev mycket roligare när man fick skapa eget. Nu är det ett toppenställe.
Igår var det en tjej på besök som kanske ska börja där, o man såg på henne att hon inte tyckte om det. Hon upplevde antagligen det så som jag gjorde 2005. Men det är alltid de första dagarna på ett nytt ställe som är värst, det fick jag lära mig av en dansk kursledare en gång, o det har han helt rätt i. När man kommit in i rutiner är det mycket mer bekvämt, o ännu bättre blir det när man lär känna de andra.
Det gäller att vara vänlig o trevlig mot nya, så att de känner sig bekväma, om de t.ex sitter ensamma vid ett bord kan man sätta sig där o småprata. Nu vet jag ju inte riktigt vilka problem alla har, vi ska helst undvika att prata diagnoser där, så man måste vara försiktig i.a.f.
Sen 2008 började jag ändå motvilligt på den dagliga verksamheten o tänkte; -Jaha, så hamnade man här ändå. Då var det inte kul, då fick jag stå o packa skruvar, vika valsedlar eller spika bikupor. Sen gick jag över till hantverksdelen o det blev mycket roligare när man fick skapa eget. Nu är det ett toppenställe.
Igår var det en tjej på besök som kanske ska börja där, o man såg på henne att hon inte tyckte om det. Hon upplevde antagligen det så som jag gjorde 2005. Men det är alltid de första dagarna på ett nytt ställe som är värst, det fick jag lära mig av en dansk kursledare en gång, o det har han helt rätt i. När man kommit in i rutiner är det mycket mer bekvämt, o ännu bättre blir det när man lär känna de andra.
Det gäller att vara vänlig o trevlig mot nya, så att de känner sig bekväma, om de t.ex sitter ensamma vid ett bord kan man sätta sig där o småprata. Nu vet jag ju inte riktigt vilka problem alla har, vi ska helst undvika att prata diagnoser där, så man måste vara försiktig i.a.f.