Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Jag känner mig helt sänkt och har så gjort i alla fall en månad. Jag grubblar mycket över min rygg, hur jag ska klara mig på egen hand. Jag kan ju inte förlita mig på min syster, hon har mycket nog att stå i utan att behöva passa upp på mig. Dessutom har jag kraftig tinnitus, vilket ofta stör mig. Jag vet inte hur många dagar sedan jag var ute. Min syster är på mig att jag måste röra på mig så min kropp inte förtvinar och förslappas, men jag törs knappt gå ut.

Det blev ingen bra dag idag, har legat mycket på sängen och tänkt mörka saker. Jag målar alltid upp det värsta scenariot, jag vet, men kan inte hjälpa det. Jag har ju två tabletter Sertralin på morgonen, men de förslår inte. Jag kan gråta, så det är väl inte negativa symptom. Tror det är en alldeles vanlig depression. Men den dök inte upp hux flux, den har varit vid min sida i drygt två månader.

Jag mår inte bra av grubblerier, ändå kan jag inte låta bli det. Det positiva är att jag förmodligen skulle få tillbaka livsgnistan bara ryggen rättade till sig. Kropp och själ hör ihop tills vi dör och anden blir fri att färdas till Himlen. Ja, jag tänker mycket på döden.

Jag är helt under isen. Min syster har flera gånger sagt att jag ser försämrad ut och det antar jag stämmer. Hur ska jag kunna må bättre igen?

Gruppboende har ofta varit uppe på tapeten för dig, Fantasio.
Det är kanske dags nu.

Brrr..! Kanske det.