Jag känner.

[Nobel]

Har blivit förälskad. Ömsesidigt? Vet ej. Men fan vad det är skönt att jag känner något och nu vet att det går trots mediciner och schizofreni. Har trott de senaste 5 åren att det aldrig skulle hända igen.

Blir tom i huvudet när vi pratar, tänker på henne ofta och om hur det hade varit om vi haft ett liv ihop. Sover mindre och vaknar flera gånger natt. Har tappat aptiten. Känner eufori när vi messar och ser fram emot varje nytt sms från henne.

Men jag tabbade mig inatt. Hade tagit insomningstablett och minns inte att jag skrivit till henne mitt i natten, men såg det nu i morse. Vi träffades idag men jag har varken svarat på eller nämnt mitt fyllesms. Borde jag göra något åt det eller bara ignorera att det hänt? Jag var lite flirtig och skrev att hon gärna får komma på besök om hon vill, eftersom att vi diskuterade min lägenhet igårkväll. Fick en gif till svar på en kanin som skrev ett sms i mörkret. Tolkar det som att hon inte är tillgänglig just nu och inte vet hur hon skulle hantera det smset.

Tänkte först att jag skulle försöka vara endast vän med henne. Men märker för varje dag hur omöjligt det är för mig att tänka så nu när hjärnan är hög på alla neurotransmittorer som flödar genom systemet.

Hon är rolig och söt och jag har kärat ner mig totalt.

[Richard]

Vad kul! Hoppas att hon känner för dig också!

[Nobel]

Drog iväg ett sms nu där jag förklarade att det var jag på en sömntablett. Hon verkade besviken

[Krokus]

Vad roligt att du har hittat förälskelsekänslor!

[Nobel]

Uppdatering. Vi ska umgås på alla hjärtans dag. Vi ska träffas med gemensamma vänner och titta på bio. Hon frågade mig om jag skulle följa med och om vi kunde boka biljetter tillsammans, så nu ska vi sitta bredvid varandra (jag fick välja plats). Hon har sagt vid flera tillfällen att hon tycker om mig. Jag får en stöt i magen varje gång vi ses och det känns bra.

[Geta]

Så romantiskt!

[Zoidar]

Va roligt för dig!

[Richard]

Vad roligt!

Själv minns jag knappt hur det känns att vara kär. Min senaste kärlek var för runt 5 år sen. Men jag funkar inte ihop med folk. Hon gjorde slut eftersom jag inte brydde mig tillräckligt om henne, vilket jag nu kan se o förstå så här i efterhand. Men i början kändes det ju väldigt bra. Vi bodde dock aldrig ihop.

För 2-3 år sedan var jag med en tjej som bodde hos mig ett par veckor, o det gick mig på nerverna, inte för att det var nått fel på henne, hon är jättesnäll o vi är fortfarande vänner. Men jag måste ha min ensamtid. Jag klarar inte att bo ihop med någon. Hon var dessutom hur lugn som helst o hade inga krav, men det är nått som gör att jag måste vara ensam.

[Nobel]

Uppdatering. Dagens biobesök gick bra - hon bjöd ut mig till bio nästa Fredag. Så det blir ytterligare en träff, men denna gången bara vi två.

[1Dave]

Sköj Nobel!

[Fantasio]

Det låter trevligt.

[Nobel]

Ömsesidigt? Ja!

Hon hade vid två tillfällen sagt att vår bioträff var en dejt, och hon menade just det, en dejt. Hon lutade sig direkt in mot mig när filmen började och sedan halvvägs igenom tog hon mig runt armen och tryckte den mot sig. Jag blev överraskad och visste inte riktigt vad hon ville att jag skulle göra. Så jag lade min arm runt henne och så myste vi. Det blev lite pinsamt efteråt eftersom att jag inte var förberedd på att hon skulle visa affektion på det sättet. Men vi stämde av och kom båda överens om att det hade varit en mysig dejt som sedan fortsatte hemma hos mig.

Under veckan hade jag nämnt att mitt nya TV-spel kommit med posten. Då bjöd hon hem sig till mig. Så efter bion föreslog jag att vi skulle gå hem till mig och inviga spelet. Det ville hon. Så vi satte oss i soffan och fortsatte att mysa en stund och skratta åt det absurt svåra spelet vi spelade. Det slutade med att vi satte igång en serie och myste resten av kvällen. Vi missade tåg efter tåg för att vi var så inne i varandra. Vi satt uppe ändå till midnatt och pratade om känslor och om oss och kramades.

Lyckad dejt! Och nu skrev hon precis ett sms som jag ska svara på.