Re: Min viktresa
Posted: 19 Feb 2023, 18:06
Jag utvecklade psykotiska symptom i samband med mitt inträde i vuxenlivet. Det som hände var att vården upptäckte mig när jag släntrade in på deras mottagning efter att ha isolerat mig och fått svårigheter att somna.. Dom gav först lergigan vilket är en antihistamin som har biverkan som gör en sömnig för att hjälpa med sömnen. Det hjälpte föga.
Efter jag provat lergigan insåg dom att det låg en någon mörkare sjukdom som föll inom psykosspektrat.
Man började med ett preparat som heter Abilify, den aktiva substansen kallas Aripiprazol och är ett förstahands antipsykotika som ska vara utan viktuppgång.. För mig gav denna insättning 17+ på någon månad. Det handlade nog om hur stressad jag var inombords och att när jag släppte mina "shackles" så började jag äta för att lugna mig själv, jag blev betraktad som ytters skör även om jag själv inte medgav det. Jag blev intagen på ett behandlingshem för människor med psykossjukdom.
Efter en tid på abilify började jag strunta i att ta dosen och fick ett backslag och jag blev till slut tvungen att söka vård igen och den nya läkaren rekommenderade ett andra "förstahandspreparat" som heter Risperdal, även kallad risperidon. Denna medicin sägs ska ge lindrig biverkningsprofil men gav med ytterliggare 8 kg kring magen. Vi det här laget hade jag landa på 95 kg… jag hade gått från 70 kg till 95 på grund av att dom här läkemedlen ger viktuppgång som biverkan under den första perioden man tar den..
Under lång tid gick jag på risperdal tills en läkare upptäckte att den börjat tappa effekt och jag började visa psykotiska symptom igen, så då la dom till det sista förstahandspreparatet "Zyprexa" även kallat olanzapin vilket är det läkemedel som ger högst viktuppgång av alla.
Man satte in 15 mg vilket är normal dos för schizofreni, min bedömda psykossjukdom. I början gick det ganska långsamt uppåt,… jag gick från 95 till 103 men även om den första perioden av kraftig viktuppgång var över så fortsatte apiteten att finnas kvar.. långsamt över tid gick jag från 103 till 107 och sen hände något drastiskt i mitt liv. Platsen där jag hade min trygghet och som fungerande som "ungdomsgård" för människor med psykisk ohälsa stängdes ner och många och jag däribland saknade sysselsättning.
Det som hände var att jag satt hemma och kollade på min favorit program och åt. Jag gick från 107 kg till 125 kg på 6 månader och då började jag ifrågasätta min fysiska kapacitet, jag har alltid varit fysiskt stark och rörlig så jag provade att gå en 5kms runda för att se vad jag orkade.
Det första jag slogs av var hur tungt det var för mina ben att bära min vikt. Jag kom hem efter rundan och kände mig utslagen men kände också den aptit jag hade och satte i mig en chipspåse ganska fort. Något växte i mig och jag tog kontakt med hälsomottagningen för att göra tester på blodsocker och blodfetter och fan att jag utvecklat "prediabetes".
Med detta i ryggen vände jag mig till psykiatriatrin och fick min medicin utbytt till ett nytt viktneutralt preparat. Det tog ett år och sen hade jag gått ner från 125 till 105 kg. Det man däremot upptäckte var att mitt mående hade förvärrats kraftigt och därför satte man in Zyprexa igen vilket gav mig en ny "viktsving" upp till 115 kg innan som ansåg att jag blivit stabil igen, och åter till Latuda, vilket ska vara viktneutralt.
Det jag idag fått med mig efter min viktresa och att befinna mig i ett "schizofrent sammang" vilket innebär stora svårigheter med att tolka vad som är verklighet och vad som är fantasi är att jag inte kan sikta in mig på mycket av det ett normalt liv innebär och att människor inte respekterar sjuka människor utan kör på med sina jämförelser där jag alltid befann mig i botten.
Då lämnade jag livet i andras händer och struntade i vad jag "borde ha" eller "förtjänade" och sa bara "nu skiter jag i det här, ni hjälper mig visst men om jag vill göra på ett eller annat vis med mitt liv så gör jag det"…
Idag har jag en ny medicin som ger viktuppgång.
Efter jag provat lergigan insåg dom att det låg en någon mörkare sjukdom som föll inom psykosspektrat.
Man började med ett preparat som heter Abilify, den aktiva substansen kallas Aripiprazol och är ett förstahands antipsykotika som ska vara utan viktuppgång.. För mig gav denna insättning 17+ på någon månad. Det handlade nog om hur stressad jag var inombords och att när jag släppte mina "shackles" så började jag äta för att lugna mig själv, jag blev betraktad som ytters skör även om jag själv inte medgav det. Jag blev intagen på ett behandlingshem för människor med psykossjukdom.
Efter en tid på abilify började jag strunta i att ta dosen och fick ett backslag och jag blev till slut tvungen att söka vård igen och den nya läkaren rekommenderade ett andra "förstahandspreparat" som heter Risperdal, även kallad risperidon. Denna medicin sägs ska ge lindrig biverkningsprofil men gav med ytterliggare 8 kg kring magen. Vi det här laget hade jag landa på 95 kg… jag hade gått från 70 kg till 95 på grund av att dom här läkemedlen ger viktuppgång som biverkan under den första perioden man tar den..
Under lång tid gick jag på risperdal tills en läkare upptäckte att den börjat tappa effekt och jag började visa psykotiska symptom igen, så då la dom till det sista förstahandspreparatet "Zyprexa" även kallat olanzapin vilket är det läkemedel som ger högst viktuppgång av alla.
Man satte in 15 mg vilket är normal dos för schizofreni, min bedömda psykossjukdom. I början gick det ganska långsamt uppåt,… jag gick från 95 till 103 men även om den första perioden av kraftig viktuppgång var över så fortsatte apiteten att finnas kvar.. långsamt över tid gick jag från 103 till 107 och sen hände något drastiskt i mitt liv. Platsen där jag hade min trygghet och som fungerande som "ungdomsgård" för människor med psykisk ohälsa stängdes ner och många och jag däribland saknade sysselsättning.
Det som hände var att jag satt hemma och kollade på min favorit program och åt. Jag gick från 107 kg till 125 kg på 6 månader och då började jag ifrågasätta min fysiska kapacitet, jag har alltid varit fysiskt stark och rörlig så jag provade att gå en 5kms runda för att se vad jag orkade.
Det första jag slogs av var hur tungt det var för mina ben att bära min vikt. Jag kom hem efter rundan och kände mig utslagen men kände också den aptit jag hade och satte i mig en chipspåse ganska fort. Något växte i mig och jag tog kontakt med hälsomottagningen för att göra tester på blodsocker och blodfetter och fan att jag utvecklat "prediabetes".
Med detta i ryggen vände jag mig till psykiatriatrin och fick min medicin utbytt till ett nytt viktneutralt preparat. Det tog ett år och sen hade jag gått ner från 125 till 105 kg. Det man däremot upptäckte var att mitt mående hade förvärrats kraftigt och därför satte man in Zyprexa igen vilket gav mig en ny "viktsving" upp till 115 kg innan som ansåg att jag blivit stabil igen, och åter till Latuda, vilket ska vara viktneutralt.
Det jag idag fått med mig efter min viktresa och att befinna mig i ett "schizofrent sammang" vilket innebär stora svårigheter med att tolka vad som är verklighet och vad som är fantasi är att jag inte kan sikta in mig på mycket av det ett normalt liv innebär och att människor inte respekterar sjuka människor utan kör på med sina jämförelser där jag alltid befann mig i botten.
Då lämnade jag livet i andras händer och struntade i vad jag "borde ha" eller "förtjänade" och sa bara "nu skiter jag i det här, ni hjälper mig visst men om jag vill göra på ett eller annat vis med mitt liv så gör jag det"…
Idag har jag en ny medicin som ger viktuppgång.