Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Kommer på mig själv att skämmas över saker jag gjort för över 20, ja snart 30 år sedan. Är det normalt? Jag kanske är fast i det förflutna.

Jag är likadan. Jag är expert på att älta. Jag blir sur på mig själv när jag inte kan släppa det förflutna och gå vidare. Skammen är min ständiga följeslagare.

Ja, att älta följer med depression. En psykiater sa att folk nog har
glömt, när jag var taskig.

Ja jag ältar mycket gammalt skit. Det är jobbigt eftersom ingenting går att ändra. För några år sedan var jag bättre på att leva fokuserat i nuet. Men då gjorde jag yoga och mediterade.

Jag ältar och skäms.

Jag känner inte att jag skäms, jo kanske lite. Det finns ett par saker jag ångrar men gjort är gjort och det hjälper ju inte att skämmas, får se till att inte göra om samma/liknande saker igen bara.

Jo. Skäms över saker.

Har pratat om det jag gjort, så tänker inte lika mycket på det längre. Men visst ångrar vissa handlingar jag gjorde som barn och ungdom.

Ja, det händer att jag skäms. Detta händer oftast när jag ska sova. "Var jag tvungen att knuffa Josephine när vi hade innebandymatch i skolan?". Förhoppningsvis har t ex Josephine glömt.

Jag skäms o skulle vilja be om ursäkt till två killar vi var elaka mot i högstadiet. Då fattade man inte mobbning är något som sätter sig för livet.

Tänker aldrig på sånt längre, slutade med det efter nåt år med risperidon, väldigt skönt, ältade mycket med abilify

Jag ältar mycket.