Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Jag har ytterst sparsamt med minnen från min barndom och uppväxt. Vaga och korta ögonblicksbilder av vad som ska föreställa mina ungdomsår. Min systers man, till exempel, som är två år äldre än jag, drar ibland historier om skolgången för mig. Vad minns jag från grundskolan? Inte mycket. Är jag framodlad i ett laboratorium, eller vad är det frågan om? Falska minnen som implanterats i mitt huvud kanske. Men något gick snett, jag utvecklade en psykisk sjukdom. Min hjärna känns nästan tom, något fattas mig. Är jag frukten av forskares experimentlusta eller vad är det frågan om? Har du många minnen från din uppväxt? Är jag unik, ligger det något sinistert bakom det hela?

Du är inte ensam, jag har också väldigt få minnen egentligen. Märker det när jag träffar barndomsvänner, att de minns en massa saker som jag helt har glömt. Det är väl hjärnan som är påverkad. I mitt fall både av sjukdomen och missbruk.
Det är inte bara barndomsminnen som jag inte har. Jag har glömt det mesta av de senaste åren också.

Tack för dina tankar, Memphis. Ibland tänker jag tillbaka på tiden när jag jobbade. Därifrån har jag fullt med minnen, men minns inte vad alla hette, har börjat glömma bort deras namn.

Jag har mängder med tankar på om man existerar, varför o hur...

Cogito, ergo sum
https://sv.wikipedia.org/wiki/Cogito,_ergo_sum

Minns mycket från mitt egna liv.

Jag tjatar det förlutna i huvudet och förstår inte om det var jag då eller jag nu.

Richard wrote: ↑24 Nov 2023, 17:51 Jag har mängder med tankar på om man existerar, varför o hur...

Cogito, ergo sum
https://sv.wikipedia.org/wiki/Cogito,_ergo_sum

Står här om Descartes yttrande cogito ergo sum https://www.svd.se/a/e4106488-166d-42ec ... d-sa-kanda

En del minnen från uppväxten har jag, helheten minns jag och en del detaljer. Ibland funderar jag på om jag blev utsatt för sexuella övergrepp innan 15 års ålder, som jag inte minns. En del tyder på det. Men jag vet inte vad som är "normalt" att leka som barn? Några kallade mig "bög".

Jag minns inte så mycket innan 7 års-åldern, det har jag mer fått berättat för mig att jag kunde vara bråkig på dagis. Men sen i skolan var jag ganska duktig, i grundskolan. Busade en del. Sen havererade allt i gymnasiet. Men visst minns jag lite mellan 7 o 16 år, innan jag blev sjuk. Då kände jag mig fri o lycklig! Eller är det bara så det blir när man blir vuxen?

Ibland får jag för mig att jag föddes som flicka, men opererats och fått hormoner. Det är därför jag är så hårig.

Vissa män är jättehåriga. Det är som att håret börjar strax ovanför ögonbrynen och sedan går det ner hela vägen (på baksidan av kroppen) till ankeln. Eller vad heter det? Den där knölen på foten? Vrist?

På vissa är det som att ögonbrynen växer ihop med skägget också. Då är det hår överallt förutom pannan och undersidan av händerna och fötterna.

Krokus wrote: ↑25 Nov 2023, 20:44 Vissa män är jättehåriga. Det är som att håret börjar strax ovanför ögonbrynen och sedan går det ner hela vägen (på baksidan av kroppen) till ankeln. Eller vad heter det? Den där knölen på foten? Vrist?

På vissa är det som att ögonbrynen växer ihop med skägget också. Då är det hår överallt förutom pannan och undersidan av händerna och fötterna.

Ja, män är lite som gorillor, fast oftast smartare.