Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Nobel wrote: ↑11 Oct 2021, 18:49 Det finns en tjej som tar samma tåg som jag ibland med ärrade armar och ben. Har alltid undrat vad som händer i huvudet på de som självskadar. Tycker synd om de som självskadar. Önskar att de kunde älska sig själva mer.

För mig var det ett sätt att ta till för att lindra ångest - istället för att göra suicidförsök. Jag ville aldrig dö men hade starka självmordstankar länge länge.

amandara wrote: ↑11 Oct 2021, 18:51

Nobel wrote: ↑11 Oct 2021, 18:49 Det finns en tjej som tar samma tåg som jag ibland med ärrade armar och ben. Har alltid undrat vad som händer i huvudet på de som självskadar. Tycker synd om de som självskadar. Önskar att de kunde älska sig själva mer.

För mig var det ett sätt att ta till för att lindra ångest - istället för att göra suicidförsök. Jag ville aldrig dö men hade starka självmordstankar länge länge.

Hur kan det lindra ångest att skada sig själv? Jag får ångest av tanken på att skada mig själv.

För mig var det att smärtan flyttades från inifrån till yttre smärta. Det gav mig ett lugn.

amandara wrote: ↑11 Oct 2021, 18:49 Jo, ett tag var det en våg - och jag var med i den vågen. Sjukvården verkade inte tycka att det var något att komma med. När jag skar mig som värst, vid sidan av alla andra sjukdomssymtom, bad jag om att få bli inlagd för jag orkade inte med mig själv. Jag var inlagd över en natt. Tror de ansåg att man sökte uppmärksamhet.

Sjukvårdens policy var att inte ge de självskadande tjejerna uppmärksamhet.

Läste en bok av en tjej som allvarligt skadade sig själv. Boken hette Vansinne på marsch. Hon blev dåligt bemött av sjukvården som var väldigt sura mot henne. Trots att hon var illa däran.

Jo. En läkare sa till mig när jag lades in:"Vad ska du säga till dina barn?" om såren.

Fast min värsta självskada var när jag skar upp hjässan med en skalpell... Satt bara o pillade med skalpellen o fick för mig att dra den över hela huvudet, oj vad det började blöda. Det blev en stor blodpöl i köket, eftersom jag stod där o rökte, en stor blodpöl vid soffan, eftersom jag ville se klart Arkiv X innan jag skulle ringa ambulansen o badrummet var helt rött.

Sen gick jag ner o satte mig på trottoaren o blodet bara rann ner o folk kom o hjälpte mig innan ambulansen kom. Så fick jag åka till Helsingborg o sys ihop. Jag fick komma hem på tidig morgon, men jag hade förlorat så mycket blod att när jag gick från taxin hem, så kollapsade jag halvvägs till min port.

Det blir inte roligt när jag tappar håret, jag kommer se ut som ett ollon!

ursäkta att jag skrattar Richard, men det lät kul att se ut som ett ollon!

Jag har köpt ny dator och gick igenom gamla hårddiskar. Hade massa bilder på gamla självskador och kan inte radera dem!!!! Usch!!!!

Det är skönt att självskador inte är så upphaussade längre som de var ett tag.

Jag har sett underarmarna på kvinnor som självskadat och de var helt fulla med långa ärr.

Jag självskadar inte, men självskadat mig under psykos. Jag har bl.a. ett ärr på låret. Men det har bleknat så ingen brukar lägga märke till det. Jag har haft funderingar att tatuera över det, men det känns inte nödvändigt längre.