Viska 4.0 - Om psykoser, schizofreni och psykisk ohälsa

Jo, jag kan tycka något är fantastiskt men får inte den där euforiska glädjen. Är det medicinen som dämpar känslan?

Möjligt. Eller ålder? Exempelvis som femåring har man inte hunnit vara med om mycket, och det är väl delvis därför som femåringar blir imponerade av annat än vuxna.

Min systerson blir alldeles till sig av att tända och släcka lampor. Det är något av det fräckaste som finns

Min systerdotters son 2,5 år gillar kyrkklockor. På söndagarna besöker de
olika kyrkor bara för att få höra på klockklangen. Lillebror får ha hörselkåpor.

Jag har också svårt att känna lycka, glädje, eufori. Visst kan jag känna mig lite glad ibland med betoning på lite. Det är synd att det är så. Jag undrar också om det är medicinen quetiapin som gör det. Jag tror det. Den är ju dämpande.

Jag är antagligen äldst här men jag kan känna eufori.

Olanzapin gjorde så att mitt känsloliv blev minimalt. Det blev mycket bättre med byte till Aripiprazol. Tror att mediciner kan spela roll för känslolivet. Skulle inte förvåna mig om Quetiapin också är avtrubbande.

Nobel wrote: ↑25 Oct 2021, 18:56 Olanzapin gjorde så att mitt känsloliv blev minimalt. Det blev mycket bättre med byte till Aripiprazol. Tror att mediciner kan spela roll för känslolivet. Skulle inte förvåna mig om Quetiapin också är avtrubbande.

Jag blev sentimental på Abilify. Grät för minsta lilla. Kunde inte se en film utan att gråta.

Det är väl skönt att gråta? Abilify ska öppna upp känslorna.

.

Jag har god lust att sluta äta quetiapine för att se om jag vaknar till känslomässigt. Men jag får såna hemska utsättningsbesvär. Dessutom blev ju injektionen abilify försenad så jag har nog dåligt skydd från den just nu.

Memphis,

Den senaste psykiater som jag träffade, föreslog faktiskt Quetiapin som ångestdämpande.